Hem  Se även:    Vad är Horsemanship och Hästens beteende   
 

 
 

Hästens miljö

 
 

Hästen är anpassad till ett liv på stäppen med öppna gräsytor

Hästen kan se och uppfatta faror på långt håll. Den kan också klara båda kyla och värme väl. Hästens rörelseapparat är utformad så att den på ett så energieffektivt sätt som möjligt kan röra sig över långa sträckor, varje dag. Benen är t.ex. mycket lätta i förhållande till kroppen. I nedre delen av benen (från framknä resp. has) finns inga tyngande muskler, utan består endast ben, senor och ligament.

Hästen är ett flockdjur

Hästar är sociala djur som inte tycker om att vara ensamma. I vilt tillstånd går hästar i små flockar om ca 4 – 10 djur. Fler par ögon, öron och näsborrar kan lättare upptäcka en fiende. Hästarna kan också dela upp arbetet med att hålla vakt, medan andra vilar. Hästar kan bli mycket oroliga om de lämnas ensamma.

Hästen är ett flyktdjur

Hästen reagerar instinktivt och direkt på fara och gör det genom att fly. När en häst i flocken flyr reagerar de övriga och flocken springer iväg. Först efter några hundra meter, d.v.s. utom räckhåll för en första rovdjursattack, stannar de upp för att kontrollera faran.

Bytesdjur är generellt sett inte benägna att visa kraftiga indikationer på skada, smärta eller sjukdom eftersom de då drar till sig rovdjurens uppmärksamhet. Det kan krävas ett erfaret öga för att se om något är på tok.

Hästar är grovfoderomvandlare

Hästar är specialiserade gräsätare som effektivt kan bryta ner gräs och blad. Det görs i huvudsak av mikroorganismer i tarmen. För att en häst ska må bra är det viktigt att mikroorganismerna i tarmen mår bra och att hästen får i sig tillräckligt mycket grovfoder (bete, hö, hösilage, ev. halm).

Hästar söker föda och äter huvuddelen av dygnets timmar

Hästar har en förvånansvärt liten magsäck i förhållande till sin storlek. Hästen kan därför inte äta särskilt mycket åt gången och behöver utfodras flera gånger per dag. I vilt tillstånd betar hästar i upp till 20 timmar per dygn.

Hästar upprättar rangordning och privata revir I flocken finns en tydlig rangordning. Hästar med hög rang får sitt foder och vatten först medan de ranglåga får vänta. Ranglåga hästar kan vägra att gå nära hästar med hög rang.

Hästar ”förstår” ledarskap

Hästflocken leds av en hingst eller av ett äldre, erfaret sto, lite beroende på situationen. Hästar följer instinktivt sin ledare. Det är viktigt att hästen uppfattar människan som flockledare och inte tvärt om.

-Hästar är vakna 80% av dygnet

Hästar sover eller vilar många gånger under ett dygn, men i korta perioder. När hästen lämnas i stallet för kvällen somnar den inte, utan är vaken en stor del av tiden.

Hästar är ett vanedjur

Flockens aktiviteter följer samma rytm dag efter dag. Hästens mage är också mer känslig för variationer i typen av föda än människans.


Hästens sinnen jämfört med människans

Synen

Hästens öga är anpassat för att upptäcka såväl nära som avlägsna föremål, samtidigt. Det kan den göra p.g.a. ögats ovala form. Ögonen sitter på sidan av huvudet vilket gör att det bara är ett smalt fält rakt bakåt som är blint, men som å andra sidan bara kräver en anings huvudrörelse för att hästen ska få uppsikt även där. Hästar har också ett mycket bättre mörkerseende än människor. Detta sammantaget gör att hästar kan reagera på synintryck som vi överhuvudtaget inte har registrerat.

Hörsel

Hästens öron är relativt stora, trattformade och mycket rörliga för att kunna fånga upp ljud från olika håll. Hästen kan uppfatta låga ljud från ungefär samma intervall som människor men den övre gränsen är högre för häst. Hästens öronspel är också av stor betydelse för kommunikationen individer emellan.

Lukt

Det finns inte mycket forskning på området, men hästens luktsinne är sannolikt mycket väl utvecklat. Hästar nosar mycket på varandra, de nosar på platser med urin och gödsel och placerar ut gödselhögar på strategiska platser. Hästar kan sannolikt även känna dofter som vi inte kan fånga upp.

Smak

Man kan förmoda att hästen har ett utvecklat smaksinne. Hästar kan i alla fall, med sitt smaksinne i kombination med luktsinnet, mycket precist välja bort medicinen i krubban eller välja ut vilka växtdelar den vill äta.

Känsel

Hästens känsel är väl utvecklad. Hästen känner även mycket lätt beröring av huden, t.ex. från en fluga. Hästens mule är speciellt rik på känselnerver och beröring av mulen är en del i hästarnas kommunikation. Hästar berör varandra mest över hals och rygg och i synnerhet över manken. ”Ansiktet” berörs sällan.


Modern hästhållning i förhållande till hästens biologiska behov

Likaväl som vi själva genetiskt sett fungerar som på stenåldern men ändå fungerar i dagens samhälle så har även hästar en fantastisk förmåga att anpassa sig. De flesta av dagens sporthästar hålls under förutsättningar som är förhållandevis långt ifrån det vilda ursprunget.

Idealet är att hålla hästar i flockar där de kan ströva fritt på stora ytor. Det är dock inte alltid praktiskt. Hästar i arbete har alltid hållits på begränsade ytor, nära gården.

Den stora skillnaden från tidigare generationer hästägare är att förr hölls hästar av människor som i generationer vuxit upp med hästar och andra djur, och som genom erfarenhet visste vad hästar behövde för att må bra och fungera som arbetskamrat under många år. Många hästägare idag har begränsade kunskaper om hästar, eller snarare fragmenterade kunskaper, vilket kan medföra att hästarna utsätts för en livsmiljö som står så långt från deras ursprung, att det ger problem.

Stallet – uppstallning i boxar eller spiltor, en och en

Hästar står vanligen i boxar eller uppbundna i spiltor. Även om måtten håller sig inom jordbruksverkets riktlinjer är de för små för att ge någon motion. Lösdrift med ligghall kan ofta vara ett väl så bra alternativ ur hästens synvinkel, men det är viktigt att det ändå finns tillgång till sjukstall och torr och belyst utrymme för t.ex. veterinärundersökning.

Stallklimat – temperatur som passar hästar eller människor?

Vi människor trivs i en temperatur på 20ºC, men hästar vill ha det betydligt svalare. Det är vanligt att stall är alldeles för varma, vilket i sin tur ofta även ger problem med ventilation och luftfuktighet.

Många hästar bär även täcken inomhus på vintern, något som sällan behövs för att hästen ska hålla värmen. Hosta och allergi är alls inte ovanligt hos hästar, och den kan många gånger bero på stallmiljön. Ett sätt att göra det bekvämt för samtliga ”djurslag” i ett stall är att bygga separata, uppvärmda delar för människor som t.ex. fikarum och sadelkammare.

Utevistelse – begränsad tillgång till vinterhagar

De flesta hästar kommer ut varje dag, men i små hagar och under begränsad tid. Dessa hagar blir, i synnerhet under höst och vinter, leriga och söndertrampade.

Begränsad kontakt med andra hästar I stallet har hästarna begränsad kontakt med varandra, ibland kan de knappt se sin granne. Det är dessutom vanligt att, i synnerhet tävlingshästar, går ensamma i sina rasthagar för att undvika skador.

Ridskolehästar går dock vanligen i större gruppen, dels av praktiska skäl, men också för att befästa den inbördes rangordningen i gruppen inför ridlektionerna.

Utfodring - 3 till 5 utfodringstillfällen per dag

Hästar utfodras vanligen 3 till 5 gånger per dag. Det innebär relativt stora givor vid få tillfällen per dag. Hästars normala tillstånd är att beta och söka föda stor del av sin vakna tid. Denna sysselsättningsbrist kan ge upphov till olika beteendestörningar. Bristande kunskaper i hästutfodring är heller inte ovanligt.

Motion - 1 timma intensivt per dag

Ofta motioneras hästarna intensivt under en relativt kort period dagligen, till skillnad från den lågintensiva, men långa period, som hästen är i rörelse då den betar. Ridskolehästen får ofta mer motion än den privatägda hästen. Det händer också, även om det inte är vanligt i storstadsområden där det finns tillgång till medryttare, att hästarna rids intensivt under helgen för att sedan mer eller mindre stå stilla under resten av veckan. Hästar bör ges möjlighet till rörelse varje dag.

Hästarna - förmänskligar vi dem?

Många hästägare är oerhört måna om sina djur och lägger ner mycket pengar och tid på utrustning och täcken och specialfoder. Hästarna får mycket kraftfoder, det anses gå i hårt arbete och ”endast det bästa är gott nog”. Det viktiga grovfodret prioriteras ner och anses inte vara lika viktigt vare sig i kvalitet eller mängd. Hästen har kanske också täcke på sig både inne och ute för att inte frysa. Denna omsorg om hästen, som snarare baserar sig på känsla än kunskap, kan ibland vara till hästens nackdel.

Ovanstående gäller i synnerhet rid- och tävlingshästar. Unga hästar (och även ston med föl), hålls med fördel i s.k. lösdrift i flock från avvänjning vid ca 6 månaders ålder till 2-3 års ålder. När det gäller islandshästar är det inte ovanligt att de stallas upp två och två i en gemensam box. Det beror bl.a. på att de är relativt små och kan samsas om utrymmet i en storhästbox, men även att det är tradition att hålla islandshästar i flock.

Stallbyggnader och inredning styrs mycket av traditioner, men det finns även exempel på andra, nya inhysningsformer, som är anpassade till hästens naturliga beteende.


Hästen i trafiken

I lagens mening är hästekipage (ridning och/eller körning) fordon, vilket medför rätt att färdas på vägar på samma sätt som bilar och cyklar. Vägar är dock sällan någon lämplig miljö för hästar och de flesta ryttare och kuskar undviker att färdas på trafikerade vägar, helt enkelt av ren självbevarelsedrift.

Många bilister tror att ett möte med en häst är som att möta en cyklist. I själva verket är det betydligt mer riskabelt, eftersom en häst plötsligt kan kliva upp i vägbanan för att ha blivit skrämd av något vid vägkanten. Många människor är helt ovetande om hästens flyktbeteende. En bilist är alltid skyldig till en ev. olycka bilisten inte varit tillräcklig varsam vid mötet med hästen.

En häst på 600 kg väger lika mycket som en älg och att krocka med en häst kan ge allvarliga konsekvenser även för förare, passagerare och fordon.

Hästar är flyktdjur och reagerar snabbt och instinktivt. De som aldrig har varit i kontakt med hästar tror ofta att de är säkrare och mer förutsägbara än de är. Hästar och trafik är sällan en bra kombination, i synnerhet inte om bilförarna saknar förståelse för hästens sätt att reagera och om det är barn och ungdomar som rider.

Till skillnad från andra djur är det hästens rörelseförmåga vi utnyttjar. Det medför också att det behövs säkra vägar ut i landskapet. Det är inte rimligt att barnen ska cykla på cykelbanan men tvingas rida i trafiken. Att förbjuda ridning och därmed mota ut hästarna i trafiken löser inte problemet. På samma sätt som cyklister, joggare, båtägare med flera aktiva, kräver hästarna utrymme i landskapet. Tyvärr ses ofta inte ridklubbar som självklara remissinstans vid planeringsfrågor.

Detta är ett utdrag från ”Hästhållning i Nacka – förr, idag och i framtiden”

av Helena Håkansson       Läs här hela rapporten se även om Hästens beteende

 
 

 

 

 Hem